Lillfisan är här eller Meya som namnet är.
Även denna förlossning var en lång latensfas. Värkarna började natten till den 8:de, jag hade juh faktiskt tippat på en bebis det datumet. Men jag fick vänta 2 och ett halvt dygn till.
Men värkarna var hanterbara, varierade ifrån 10 min upp till 2 timmar.Så när jag kände att det klinga av på lördan åkte vi till skövde och skulle jul shoppa. Men så fort vi stanna bilen i skövde kom dem med 15 min mellan. Inte kul att få stanna upp o bita i jack kragen i ett välfyllt Elins.
Men så håll det på fram till Sön em, då vi åkte in för en kontroll. 17.00 var jag öppen 1 cm och hade en cm kvar på tappen. Hem med en insomnings tablett och ordination att ta 2 alvedon.
Men något hände efter att bm var där o kände och fick då jobbiga värkar var 5:e min. Hem och försöka titta på Solsidan där avsnittet avslutas med barnafödande där Ove tar kommandot och aggerar bm.
Ringer mamma så hon får sova här om det skulle vara så att det skulle bli en tripp till. Men trots tabletterna kände jag att jag inte orka mer, lite sömn på 2 nätter gör en inte stark precis.
Åker in igen och är då öppen 3, tjohoo!
Vi fick ett rum att sova i, jag fick 2 akupunktur nålar, en i pannan och en mitt på huvudet för avkoppling. En ris kudde och senare 2 alvedon. Men alvedonen gjorde att värkarna klingade av.
Så på morgonen 9.30 var jag öppen 4, att jag ska ha så segt öppningsfas. Det tog hål på hinnan.
Vet inte riktigt vad kl var när jag började med lustgas, men runt 12 tiden. Jag som har varit så beslutsam med att ha ryggmärgsbedövning, så det fick bm höra några ggr. Men för att inte värkarna var så täta, höll jag mig till lustgasen. Kl 13.15 ville jag ha droppstimulerande för att få igån ett tätare värkarbete. Så vid halv 2 börja det fungera och då var jag öppen 5. Med värkar varannan minut ville jag 13:45 ha ryggmärgsbedövning, men bestämde med bm att vänta en halv timme.
Sätter mig gränsle över stol, får en värk och känner att det trycker på. Bm känner och huvudet var precis över spinalen (heter det så?) Sen hände det på 3 röda och Meya var ute kl 14.02.
Ååå älskar helt ärligt att föda barn, förvärkarna var pain in the ass. Men från halv 2 var det roligt;-)
Detta är min andra vaginala förlossning och kanske därför den gick så smidigt tillslut. Men som jag minns med Douglas var juh underlivet ömt o svullet. Men trots att de fick sy ett par stygn inre blygläpp tror jag, så har jag kännt mig normal. Och jag är så stolt och glad att jag klara det utan bedövningen;-)
Men nu så är detta det sista inlägg på denna blogg. Detta var enbart om min graviditet och jag kommer ( antagligen) starta en ny.
